Grov vårdslöshet spelar en stor roll inom skadeståndsrätten då detta är en förutsättning för att personskada skall kunna jämkas vid skadelidandes medverkan. Också inom försäkringsrätten är begreppet viktigt vid försäkringsgivarens regressrätt då tredje man framkallat försäkringsfallet genom grov vårdslöshet. Om försäkringstagaren framkallar försäkringsfallet genom grov vårdslöshet är försäkringsgivaren fri från ansvar utom vid livförsäkring. Inom konsumentförsäkringen kan ersättningen jämkas vid framkallande genom grov vårdslöshet då ersättningen inte gäller skadestånd. I förarbetena diskuteras inte mera ingående vad som menas med begreppet eller vem som kan tänkas vara grovt vårdslös annat än att vårdslösheten måste vara av ett mycket allvarligt slag för att klassas som grov.

Det finns ett problem med att filbaserade databaser inte klarar av att hantera konsistens i form av de beroenden som existerar i databasen. Här har detta problem undersökts utifrån de uppdateringar som sker när indata och datadefinitioner på nytt, efter eventuell uppdatering, genereras in i databasen.Olika typer av beroenden har identifierats i databasen och testexempel har valts ut bland befintliga datadefinitioner och indatafiler i det system som används som exempelsystem. Möjligheten att använda en wrapper för att hantera konsistensen har undersökts och denna wrapper har placerats in i arkitekturen för exempelsystemet. Tester har genomförts för främmande nycklar och funktionaliteten add, lägga till ny data. Vid tester kan konstateras att de flesta främmande nycklar antingen identifieras av programmet eller de kan identifieras via ytterligare implementation..

Denna uppsats behandlar mäns våld mot kvinnor i nära relationer, med vilket menas i uppsatsen män som brukar fysiskt och psykiskt våld mot sin nuvarande eller tidigare hustru, sambo eller flickvän. Uppsatsen syftar till att undersöka och kritiskt granska lagar och tillämpningen av dessa som tillhör området mäns våld mot kvinnor. För en djupare förståelse beskrivs även hur det är att leva i ett våldsamt förhållande. I uppsatsen undersöks även en del myndigheters roller i fråga om arbetet med misshandlade kvinnor. En granskning hur brotten grov kvinnofridskränkning, grov misshandel och misshandel mot kvinnor i nära relationer berörs i domstolarna ses över genom studier och jämförelse av domar från tingsrätt, hovrätt och högsta domstolen.

Denna uppsats presenterar en studie med syftet att studera anföring i förhörstext i förhållande till de brottsrekvisit som behöver stärkas vid grov kvinnofridskränkning. Texterna består av målsägarförhör i 11 fall av grov kvinnofridskränkning och har analyserats genom närläsning. Resultatet visar att polisen framför allt använder öppen anföring för att stärka alla rekvisit och därmed tydligt för fram kvinnans röst i texten. Men samtidigt är bruket vid hotrekvisitet inte alltid enligt de bestämmelser som råder, vilket påverkar tillförlitligheten. Studien visar också att dold anföring är lika vanligt som öppen för att stärka rekvisit som rör smärta och vanmakt.

Simuleringsbaserad optimering är en bra metod för att optimera komplexa problem. Dock har simuleringsbaserad optimering en stor nackdel med att optimeringen kan ta orimligt lång tid. Därför är det intressant att studera olika effektiviseringstekniker för att snabba upp denna typ av optimering. I arbetet presenteras resultat från användning av en effektiviseringsteknik som använder en grov simulering som går fortare än en befintlig simulering. Effektiviseringstekniken har testats på en riktig fallstudie hos Posten AB.

Syftet med föreliggande systematiska litteraturstudie var att undersöka vilka omvårdnadsåtgärder som var användbara för sjuksköterskan i arbetet med äldre som led av dysfagi. Artiklar i fulltext söktes från högskolan Dalarnas biblioteks databaser och artiklarnas vetenskapliga kvalitet granskades utifrån modifierade mallar efter Forsbergs och Wengströms (2003) samt Willmans, Stoltzs och Bahtsevanis (2006) granskningsmallar. I resultatet framkom vikten av att identifiera och kartlägga äldre som led av dysfagi. Födans konsistens visade sig vara av avgörande betydelse för god sväljning. Individuellt anpassad konsistens samt mentol, kapsaicin och svartpepparolja utgjorde stimuli för sväljningsreflexen, vilka ledde till säkrare sväljning.

För att utvärdera effekterna av psykoterapeutisk behandling av obestitasopererade finns det ett behov av psykologiska mätinstrument med goda psykometriska egenskaper. Acceptanceand Commitment therapy (ACT) är en behandlingsmetod som har visat sig effektiv för gruppen obesitasopererade. Acceptance and Action Questionnaire for Weight-related Difficulties (AAQ-W) är ett formulär som används som utfallsmått i behandlingen. För attundersöka AAQ-Ws psykometriska egenskaper genomfördes reliabilitetsmätning med upprepad mätning samt beräkning av intern konsistens. Validiteten i AAQ-W testades genom samtidig mätning av mer etablerade mått samt en faktoranalys.

Trots vetskap om att den kliniska bilden vid autismspektrumtillstånd (AST) förändras med åldern råder det brist på diagnostiska instrument som är specifikt designade för vuxna. Ritvo Autism and Asperger Diagnostic Scale (RAADS) är en självskattningsskala utvecklad för detta syfte. Den svenska versionen av RAADS utvärderades i föreliggande studie med avseende på intern konsistens, diagnostisk validitet och samtidig validitet. Undersökningsgruppen bestod av 75 individer med högfungerande AST samt 200 kontroller utan AST. Därtill utfördes en preliminär analys av resultatens stabilitet över tid.

De klassiska konkurrensmedlen såsom pris eller produktattribut har förbytts till mer immateriella värden för kunden i beslutsprocessen kring ett köp och den klassiska positioneringstanken av ett varumärke har mjukats upp samt berikats med fler dimensioner än blott kategoriledarskap. Mycket tyder på att det är varumärkeskapitalet, med dess värdeskapande egenskaper för såväl konsument som märkesinnehavare, som bidrar med denna svårmätta men betydelsefulla komplettering till klassiska positionerings- och konkurrensstrategier. Enligt tradition bör ett företag ta en position och därefter hålla den, men trots denna tes sker det ständigt repositioneringar av starka varumärken till för märket helt nya produktpositioner. Denna uppsats har till syfte att beskriva hur ett varumärkes styrkor och kapital kan hållas intakta genom en repositionering.Teorin innefattar i huvudsak varumärkesteori, positionering och varumärkeskapital, och uppsatsen är gjord med en kvalitativ ansats där intervjuer gjorts med fem personer som var och en har ett eget perspektiv på varumärket Chevrolet och dess repositionering under 2005. Slutsatsen visar att den stora omställning i faktisk produkt och marknadssegment som skedde under detta år lämnade det värdefulla varumärkeskapitalet kvar i företaget som unik konkurrensfördel genom tre faktorer; kärnvärde, kundorientering och konsistens.

När ett transportavtal föreligger är transportörens viktigaste uppgift att transportera godset till bestämmelseorten. Men det är också viktigt att transportören vårdar godset, ansvarar för att uppgifterna i konossementet stämmer och ansvarar för att godset utlämnas till rätt mottagare. Om transportören inte fullgör sitt transportåtagande på avtalat eller godtagbart sätt föreligger ett kontraktsbrott och transportören kan bli skadeståndsskyldig. Normalt krävs det att en avtalspart har orsakat skada genom vållande för att denne ska bli skadeståndsskyldig. För att kunna avgöra i ersättningsfrågan krävs det att man bestämmer huruvida ett vårdslöst handlande är att betrakta som enkel eller grov. Ett vårdslöst handlande definieras som ett oaktsamt eller försumligt handlande.

Uppsatsen är först och främst en komparativ studie av svensk och norsk rätt rörande våldtäktsbrottet, med fokus på det i Norge införda sänkta skuldkravet. Införandet av grov oaktsam våldtäkt i norsk rätt ,var tämligen kontroversiellt och skapade debatt. I uppsatsen konstateras dock att motståndarna till det sänkta skuldkravet kan känna sig lugna. Deras farhågor om bristande rättssäkerhet, fokus på offret m m, har hittills inte besannats.En mindre del av uppsatsen ägnas också åt synen på brottsoffer och förövare och de stereotypa bilder av dem som dominerar i samhället. Vidare refereras och diskuteras ett par omdiskuterade svenska rättsfall tillsammans med två norska rättsfall.Slutligen diskuteras fördelarna och nackdelarna med att kriminalisera (grov) oaktsam våldtäkt och vilka konsekvenser det kan få för brottsoffer och förövare..

Sammanfattning Syftet med uppsatsen är att utreda de två begreppen inom skadeståndsrätt: uppsåt och oaktsamhet. Om författningar och andra föreskrifter inte ger ett tydligt svar huruvida en handling skall anses uppsåtlig eller vårdslös, gör domstolar en fri bedömning. Denna uppsats redogör för gällande praxis. Uppsatsen analyserar i mindre utsträckning hur de två begreppen tillämpas inom försäkringsrättsliga och straffrättsliga sammanhang. Enligt ny försäkringsavtalslag som gäller sedan 2005 försvinner begreppet grov vårdslöshet.

Bakgrund: Många av patienterna på en neurointensivvårdsavdelning (NIVA) vårdas med respirator under en längre eller kortare period av vårdtiden. Neurointensivvårdspatienterna bedöms ibland utifrån de kriterier för urträning och extubering som används på allmänna intensivvårdspatienter. Detta kan leda till för tidig extubation med reintubation som följd. Syfte: Redogöra för vilka kriterier som ska bedömas hos neurointensivvårdspatienter inför en extubering. Metod: Litteraturstudie.

Jag har i detta arbete undersökt hur rättsläget ser ut vid obehöriga transaktioner med betalningsinstrument. I denna undersökning har jag primärt utgått från ett konsumentperspektiv för att se hur konsumenter är påverkade och kommer påverkas av den lagstiftning som finns på området. I dagsläget finns det två lagar som styr betalningsansvaret vid obehöriga transaktioner med betalningsinstrument, nämligen 34 § konsumentkreditlagen (1992:830) och lagen (2010:738) om obehöriga transaktioner med betalningsinstrument. Eftersom lagen om obehöriga transaktioner med betalningsinstrument inte gäller retroaktivt är fortfarande 34 § konsumentkreditlagen i kraft för avtal slutna före den 1 augusti 2010. Jag har gått igenom all relevant rättspraxis på området.

När ett transportavtal föreligger är transportörens viktigaste uppgift att transportera godset till bestämmelseorten. Men det är också viktigt att transportören vårdar godset, ansvarar för att uppgifterna i konossementet stämmer och ansvarar för att godset utlämnas till rätt mottagare. Om transportören inte fullgör sitt transportåtagande på avtalat eller godtagbart sätt föreligger ett kontraktsbrott och transportören kan bli skadeståndsskyldig. Normalt krävs det att en avtalspart har orsakat skada genom vållande för att denne ska bli skadeståndsskyldig. För att kunna avgöra i ersättningsfrågan krävs det att man bestämmer huruvida ett vårdslöst handlande är att betrakta som enkel eller grov. Ett vårdslöst handlande definieras som ett oaktsamt eller försumligt handlande.